Dags att planera för huvudgivan i höstsäden

April 2022

Grödornas utveckling

Normalt räknar vi med begynnande stråskjutning (DC 30) i höstvete i slutet av april-början av maj. Skåne vanligen i den tidigare delen av intervallet och Svealand i den senare, dessutom påverkar sortens tidighet till viss del. Det viktiga att ha i minnet är att ungefär hälften av stråsädens kväveupptag sker under cirka en månad från begynnande stråskjutning till axgång. I höstvete innebär det att ca 100-150 kg N/ha bör tas upp under denna period. Saknas kväve reducerar plantan antalet skott som går fram till ax och även hur många småax som går fram i axet. Kvävebrist i stråskjutningen är därför oftast skördebegränsande, men i stråsvaga sorter och alltför frodiga bestånd kan en viss reduktion vara positiv för att undvika liggsäd. Samma resonemang gäller för råg och höstkorn men där är utvecklingen ett par veckor tidigare och vi räknar med begynnande stråskjutning inom kort.

Den kalla perioden vi hade i början av april har hållit tillbaka tillväxten, men nu tar det fart med lite högre temperaturer i prognosen. Medeltemperaturen är varierande mellan landsändarna och i vissa delar av landet ligger snö fortfarande kvar som bromsar våren ytterligare. Vi befinner oss trots allt nu i mitten av april och det dröjer nu inte länge till temperaturen stiger och tillväxten sätter fart i hela det höstsädesodlande området.

Markkväveleverans i år?

Det kommer säkert som vanligt att vara mycket stor variation på markens kväveleverans mellan fält och gårdar. Även mellan år ser vi ofta en variation, efter det torra året 2018 med svaga skördar fick vi på många ställen en stor markleverans av kväve 2019. I år kan vi sannolikt få en liknande situation i vissa områden i landet, se tabell för höst o vinternederbörd. I Östra Götaland och Östra Svealand har vi 2021/2022 haft en torr höst och vinter vilket skulle kunna innebära god tillgång på markkväve nu i vår. Kväve från förfrukter som ärter o raps, kväve från höstspridd stallgödsel eller restkväve efter en svag skörd 2021 kan ha bevarats i högre grad och komma årets gröda tillgodo i större utsträckning än vanligt. Särskilt på lerjordar med bra rotdjup kan markleverans av kväve ge ett lite större tillskott i år.

I Skåne har vintern varit betydligt blötare med mindre chans för hög markkväveleverans medan Västergötland hamnar mitt emellan och det säkert dyker upp fält med god struktur och hög markkväveleverans samt motsatsen.

På fält där man kan hoppas på en möjlighet för hög markkväveleverans är det extra viktigt att komma ihåg Nollrutorna vid gödselspridning och att hålla igen på huvudgivans storlek för att istället ha utrymme att komplettera om det behövs. Har man redan gödslat och missat att lägga Nollruta håller man ändå igen och använder Yara N-Tester för att få en indikation om behovet i höstvete.

Gödslingsrekommendation inför stråskjutning i höstvete

Kvävebehov inför stråskjutningen beror på beståndstätheten, eventuell bestockningsgiva och markleverans. En låglevererande lerjord med klenare bestånd har nu ett kvävebehov på upptill 160 kg N (inklusive eventuell bestockningsgiva) medan fält med god förfrukt eller annat skäl att räkna med större markleverans klarar sig med 120 kg/ha. I fält med fler än 900 skott, stråsvag sort och hög förväntad markleverans kan 100 kg N räcka.  Planera för att köra relativt snart så att kvävet finns på palats nere i marken till stråskjutningens början. Särskilt viktigt är det om ingen tidigare giva lagts. Även i Svealand bör det nu finnas anledning att lägga minst 100 kg N/ha när det är farbart.

För de områden som fått stora regn- eller snömängder efter eventuell tidig bestockningsgiva, framförallt västra Skåne och Västkusten, kan det finnas risk för kväveförluster genom denitrifikation. Störst förluster uppstår i blötare svackor och partier med högre lerhalter eller markpackning. Det finns ingen anledning att uppskatta och kompensera eventuella förluster redan nu. Du som har riskfält bör i stället följa fälten lite extra noga både i fält och genom att titta på biomassekartor.

I samband med gödsling är det viktigt att komma ihåg Nollrutorna för att kunna ha dessa som hjälp till kvävebehovsbedömningen i kommande kompletteringsgivor. Genom att mäta markens kväveleverans är det möjligt att se det enskilda fältets markleverans av kväve. Maxrutan anläggs även i samband med huvudgivan och bidrar till ett bättre kvävebeslut.

Läs mer om Noll- & Maxruta

Höstkorn och råg

I princip gäller samma som för höstvete men med skillnaden att grödorna är tidigare och det är mer akut att komma ut med huvudgivan av kväve. Lägg gärna minst 100 kg N i höstkorn inklusive tidig giva om den lagts. Komplettering kan sedan göras fram till minst 1-2-nodsstadiet om det behövs mer.

I råg , särskilt där tillväxtreglering inte används, bör man totalt lägga ca 70 – 100 kg N nu före stråskjutning. Förra årets kväveförsök visade också att det precis som i höstvete går utmärkt att komplettera ända fram till strax före axgång om det skulle behövas mer.