Nollruta, mobil och N-Tester ger kvävebehovet

Nollrutan har de senaste åren bidragit till ett stort antal fältanpassade kväverekommendationer. Men nu är det tack vare ny teknik möjligt att ta steget från osäker genomsnittlig kväverekommendation till en mer fältanpassad och korrekt kvävegödsling. Kväveleveransen kan nu bedömas genom Nollruta tillsammans med mobiltelefon och N-Tester. Tekniken är tillgänglig för alla och den självklara tekniken framöver för ett bra gödslingsråd.

Carl-Magnus Olsson mars 2024

Nollruta, en ogödslad ruta i fält, visar den mängd kväve marken levererar, dels i form av förfruktseffekt, restkväve, men även hur årsmånen påverkar mineralisering av organiskt material under odlingssäsongen. Det är grödan i Nollrutan som speglar mängden kväve marken bidrar med (markkväveleverens).

Yara Handsensor har använts av rådgivare för att mäta kväveleveransen i minst 3 000 Nollrutor i drygt 5 år, därtill finns åtskilliga Nollrutor som enbart följs visuellt under säsongen. Det är främst i höstvete mätningarna genomförts. Mätning av Nollrutor i höstvete har visat skillnader på minst 100 kilo kväve i kväverekommendation under ett och samma odlingsår för 10 ton höstvete. Tack vare Nollrutan har kunskapen kring markens kväveleverans helt klart ökat.

Större variation inom gröda

Räknar man ut genomsnittet för kväveleveransen förfruktsvis ser man skillnader mellan förfrukterna som stämmer väl överens med tidigare undersökningar och de tabellvärden som används. Men för det enskilda fältet säger förfrukten väldigt lite om vilken kväveleverans man kan förvänta sig. I detta avseende är till exempel höstraps inte alltid en bättre förfrukt jämfört med stråsäd. Som väntat har fälten med stallgödsel i växtföljden en högre kväveleverans i genomsnitt än fält med samma förfrukt men utan stallgödsel. Men variationen mellan fält är även här större än skillnaden mellan snitten med och utan stallgödsel (figur 1).

Figur 1 diagram — Figur 1. SN-värde (kilo N per hektar upptaget i ovanjordisk grönmassa) i ogödslade Nollrutor i
höstvete efter 3 förfrukter, med och utan stallgödsel (stg) i växtföljden. Det finns genomsnittliga
skillnader (kryssen), men variationen mellan fält med samma förfrukt är större än skillnaderna
mellan förfrukterna. Det samma gäller med och utan stallgödsel.

Kväverekommendation

Det är idag hyfsat enkelt att svara på hur stort det totala kvävebehovet är för en angiven skörd tack vare informationen från Nollrutan (markens kväveleverens + tillfört N = totalbehov för skörd). Historiskt har man försökt att analysera markens innehåll av mineralkväve (N-min-analys) på våren vid tillväxtstart, men det har visat sig svårt att få tillförlitliga värden att ge råd utifrån.

Utmaningen i konceptet löst

Nollrutemätningen är som framgår omfattande och för rådgivningen en logistisk utmaning att kunna mäta ännu fler Nollrutor med Yara Handsensor under en begränsad period. Det är därför glädjande att vi till växtodlingssäsongen 2024 kan presentera ett nytt verktyg som gör det möjligt att själv mäta sina Nollrutor i höstvete, och även själv kunna bestämma kväveleveransen.

I stället för Yara Handsensor används en mobiltelefon och en N-Tester. Metoden bygger dels på bildanalys för att uppskatta bladtäckning som fås via mobiltelefonens kamera, och mätning med N-Tester. Mätresultatet från dessa två redskap kombineras för att få fram kväveleveransen i Nollrutan.

Med värdet fastslaget är det därefter möjligt att beräkna resterande kvävebehov utifrån en uppskattad skördenivå och ett angivet odlingsmål i höstvete. Kväverekommendationen görs i DC 32– 37 (stråskjutning) och resultat erhålls direkt medan man är i fält.

Verifierar tekniken

Metoden har verifierats i kväveförsök i höstvete (2017–2020) samt kompletterande mätningar i Nollrutor i lantbrukarfält med hjälp av HIR Skåne (2021–2022). Observera att enbart N-Tester (figur 2) eller bildanalys (figur 3) som separata redskap i Nollrutan inte är tillräckligt för att uppskatta kväveleveransen. Redskapen har sina begränsningar beroende på hur grödan i Nollrutan ser ut. Med gemensam användning av redskapen förstärks analysen och ger en tillförlitligare bild av kväveupptaget i Nollrutan (figur 4). Med Nollrutekonceptet lyckas vi således nu knyta ihop säcken kring kvävegödslingen!