-
Mer information
-
Ingemar Gruvaeus 2019-03-06
Första skörden i vallen är normalt den säkraste både när det gäller att producera kvantitet och kvalitet för en bra mjölk- eller köttproduktion. Återväxter kan naturligtvis också bli bra och är viktiga för den totala grovfoderförsörjningen men de är alltid mer känsliga för torkperioder och värmestress som förra året visade med alltför stor tydlighet.
Våren har redan kommit till Götaland o Svealand och man kan se att gräset redan startat sin tillväxt. Just nu har vi ett litet bakslag men en tidig tillväxtstart ger förhoppningar om en god och tidig första skörd.
I vallgräsen vill vi ha fram så många skott som möjligt så tidigt som möjligt så att de är med och bygger skörd. Vi vill därför se till att det finns kväve tillgängligt redan från början av tillväxten. En så här tidig vår finns det dock en risk att lägga allt kvävet så snart det går. Om vi får en längre kall period med mycket väta kan vi förlora kväve. Om man å andra sidan väntar med att gödsla kan man missa kvantitet särskilt om det blir en torr period efter gödslingen. Därför kan det vara en bra idé att dela kvävegivan för att få större odlingssäkerhet. Antingen kan det göras genom att ca halva kväve-givan mineralgödsel körs nu tidigt och resterande del läggs runt 1 april eller genom att kombinera mineralgödsel och flytgödsel där den ena läggs tidigt beroende på förutsättningar och bärighet. Har man nattjäle att köra på kan flytgödsel vara en bra start annars tvärs om.
En första skörd på 4-5 ton ts med 160 g/kg ts råprotein bortför 102-128 kg kväve/ha. Dessutom byggs stubb och rötter så även om marken levererar en del måste man räkna med att det behöver gödslas ca 100 – 120 kg N/ha till första skörd i en gräsvall eller en äldre blandvall med lite klöver. I detta ingår naturligtvis effektivt mineralkväve från flytgödsel.
I försök med gräsvall kan man se att om man drar ner kvävet från 105 till 70 kg/ha till första skörd tappar man ca 500 kg ts och 20 g råprotein/ kg ts vid tidig skörd.
Om man har yngre vallar med möjlighet att ge ca 20% klöverandel bör det räcka med ca 70-90 kg N/ha. Klövern bidrar mest i återväxterna. Har man inte lyckats etablera klöver väl är det utsiktslöst att försöka öka klövermängden genom att minska kvävegivan. Det som händer i så fall är att man i första hand minskar grässkörden och totalskörden.
Dålig skörd av spannmål 2018 gav i många fall restkväve kvar efter skörd som eventuellt kan finnas kvar för årets gröda att utnyttja. I vallen är det knappast så. Det regn som föll i augusti och september resulterade i en bra sen vallåterväxt på de flesta ställen. Grödan har då plockat upp det kväve som funnits tillgängligt och man kan därför inte räkna med att det finns mer kvar än normalt till årets första skörd.
När man skördar 10 000 kg ts vall tar man bort runt 20 kg svavel/ha. Något svavelnedfall som spelar roll för grödan har vi inte längre. Återstår gödsling. Flytgödsel innehåller inte heller något mineraliskt svavel varför den inte ger någon effekt till året utan bara har långtidseffekt. 100 kg N som 370 kg YaraBela Axan ger samtidigt 13 kg S/ha. Det räcker bra till första skörd men måste kompletteras med svavel till återväxter. Om man kör resten av kvävet med flytgödsel eller har högre klövermängder och kompletterar med 70 kg N som 260 kg Axan/ha ger det 10 kg S och räcker till första skörd.
Om man vill köra Kalksalpeter till återväxten, för snabb och säker kväveeffekt, är det bättre att välja YaraBela Sulfan till första skörd. Det går bra att lägga allt svavel till första skörd bara man då tänker på att få ut 20-25 kg för att täcka hela årets behov.
Vallen plockar bort 200-250 kg/ha och år med skörden. Det år svårt att föra tillbaks även med stora mängder flytgödsel. Om vi nu har kvar gamla vallar är det viktigt att de försörjs för att inte tappa skörd. Vallar med kalibrist ser ut som om de lider av torka, med bruna bladkanter.
Särskilt viktigt är det på lättare jordar och mulljordar som inte buffrar och själva kan leverera kalium.
Om du har gamla vallar kvar är det i första hand de som skall prioriteras för flytgödsel också för att de ändå står i tur att brytas och ev. körskador då spelar mindre roll.
Får man inte ut tillräckligt med kalium i flytgödsel kan man välja YaraMila 21-3-10 eller YaraMila 22-0-12 till första skörd och återväxter. De har också högt svavelinnehåll.
Tabellvärdet för kalium är som vanligt bara ett medeltal och kan variera mycket. Börjar man få lite brist sjunker halten i ensilaget som i sin tur ger låg halt i flytgödseln. Det är därför lätt att komma in i en ond spiral. Vid brist är det lätt att snabbt avhjälpa genom att köpa in kalium till vallen under något år. På det sättet lyfter man skörden och halten i flytgödseln som man sedan får nytta av även nästa år.