Planera förstagivan i rapsen redan nu

Statusen för årets höstraps ser betydligt bättre ut än fjolårets fält som var utsatta för riklig nederbörd under hösten och vintern. Enstaka rapporter meddelar rapsfält av sämre status som kommer att köras upp. I flera områden har ett tunt skyddande snötäcke skyddat rapsen från den värsta köldknäppen under januari och februari. Trots mildare väder kommande 10 dagarna kan mars månad fortfarande bjuda på kyliga minusgrader. Genom att dela kvävegivan anpassas kvävegivan efter bestånd och efter förväntad skörd. Med delad kvävegiva ökar flexibiliteten.

Februari 2025 Carl-Magnus Olsson

Gödsla efter förväntad skördenivå, kväveupptaget och hur fältet ser ut 

Från 1 mars är det tillåtet att sprida mineralgödsel i alla områden under förutsättning att marken inte är vattenmättad, snötäckt eller tjälad. Detta är varken bra för plånboken eller miljön. En delning av kvävegivan gör det möjligt att minska riskerna. Höstrapsens kvävebehov på våren avgörs av mängden biomassa på hösten innan invintring. Gröna och frodiga plantor har under hösten lagrat in mycket kväve och har därför ett lägre kvävebehov under våren. Dessutom har frodiga bestånd inget behov av kväve i ett tidigt stadie. En tidig kvävegiva ökar dessutom risken att vi sätter igång alltför tidig tillväxt och om vi då får ett återfall med riktigt låga temperaturer ökar risken för utvintring. Vid normalstor raps (eller raps som frusit ner helt) läggs halva kvävegivan så snart fälten bär och spridning är tillåten. Resten läggs när tillväxten kommit igång och skördepotentialen bättre kan bedömas.  

Bestäm vårgivan med N-upptagskartan

Med N-upptagskartan i Atfarm är det enkelt att bestämma kvävegivan till våren. Genom att välja lämplig satellitbild från i höstas, vid avslutad tillväxt, är det möjligt att inte bara se variationen i biomassa utan även höstens kväveupptag i rapsfälten. Utifrån höstens medelupptag av kväve i fält kan kvävebehovet beräknas via Yaras rapskalkylator som finns i länken nedan. I Atfarm är det därefter enkelt att skapa en tilldelningsfil för att anpassa kvävegivan efter inomfältsvariation. Om du klippte och vägde plantor i höstas enligt Svensk Raps metod kan du jämföra den klippta vikten (rapsens grönmassvikt/m2 x 56 =översatt till kg/N/ha) med N-upptagskartan där klippningen gjordes. Detta ger en bra referens 

Rapskalkylatorn

N-Upptagskarta över rapsfält — Exempel från N-upptagskartan i Atfarm. Fotografierna visar hur beståndet kan skilja i fält. Med kväveupptaget kan man beräkna kvävegödslingsbehovet med hjälp av Yaras Rapskalkylator.

Sprida med Yara N-Sensor

Med Yara N-Sensor är det enkelt att sprida ut en Atfarm VRA karta. Du kan också göra om en skanning från i höstas till en VRA karta som importeras till traktorn.

Läs mer

Glöm inte svavel, kalium och bor!

Raps behöver kväve och svavel i förhållandet 5:1. Raps som var kraftig i höstas har sannolikt tagit upp mer svavel än normalt, men eftersom svavel är svårrörligt i växten behövs ändå tillförsel på våren. Om rapsen inte fått K i höstas, eller vid låga markvärden, rekommenderas YaraMila Raps till första kvävegivan som även täcker borbehovet. I övriga fall läggs första kvävegivan med YaraBela Sulfan för att säkra tillräcklig svaveltillförsel. Glöm inte svavel, kalium och bor! 

Läs mer om gödsling av höstoljeväxter