Vallen på Vasen växer med teknik
Knud Nissen
Vasen lantbruk, i den lilla byn Nye utanför Vetlanda i Småland, drivs av Per och Kjell Sandahl tillsammans med cirka 30 medarbetare. Gårdens huvudinriktning är konventionell mjölkproduktion med 540 mjölkkor och cirka 60 dikor. Därtill driver de entreprenadverksamhet med bland annat gräv- och skogsmaskiner.
– Vi har även en egen ”byggfirma” som jobbar med underhåll och renovering av våra fastigheter, tillägger Kjell.
Arealen är fördelad på 700 hektar åker, 400 hektar naturbeten samt 350 hektar skog. På åkermarken odlar man 450 hektar vall och 250 hektar spannmål innefattande höstvete, råg vete, vårkorn, vårvete och havre. All spannmål går till foder.
År 2023 byggde Vasen lantbruk en biogasanläggning som ska svälja all flytgödsel och djupströbädd från djurproduktionen vilket blir cirka 30 000 kubikmeter per år.
– När biogasanläggningen är färdigtrimmad och i full drift beräknar vi att årligen få 1,7 miljoner kWh el, 3,3 miljoner kWh värme och rötrest att sprida på åkrarna, berättar Kjell.
Elen används främst i driften och eventuellt överskottet säljs på elnätet. Värmen från anläggningen används vid uppvärmning av samtliga hus på gården och till varmvatten.
Frö och gödsling i vallen
Fröblandningen i Vasen lantbruks vallodling är Lantmännens Mira 21 special och Mira 27 med rörsvingel. Med tanke på risken för försommartorka vill Kjell gärna lägga en stor gödslingsgiva tidigt. Oftast börjar man redan i mars och kör då med en slangmatad SlurryKat som fungerar bättre än en vanlig flytgödseltunna även om det är blött. Därefter kompletterar man med 60–90 kilo NS per hektar.
Träffsäker gödsling
2023 valde Vasen lantbruk att satsa på en Yara N-Sensor för att bättre fördela växtnäringen till vallen och spannmålsodlingen.
– Det började med att entreprenören som kör ut flytgödseln åt oss, skaffade en ny flytgödseltunna som kan reglera mängden med GPS utifrån tilldelningskarta. Det ville vi hänga på och utnyttja och till slut bestämde vi oss för att investera i en Yara N-Sensor, berättar Otto Sandahl.
Tillvägagångssättet är att när vallen slås skannas samtidigt grödan med Yara N-Sensor som skapar en karta över gräsets varierande kväveupptag. När gräset väl är borta från fältet kommer flytgödseltunnan som då varierar spridningsmängden utifrån den inskannade kväveupptagskartan.
För att förenkla filhanteringen mellan de två traktorerna har Otto satt upp en OneDrive-mapp i sin dator som är tillgänglig för både N-Sensor-traktorn som slår gräset och entreprenörens traktor som kör flytgödseltunnan. Detta innebär att båda traktorerna jobbar från samma mapp med samma data. Otto har även tillgång till samma data hemma på kontoret. Mappen är off-line-synkroniserad så att den är tillgänglig och användbar även om flytgödsel-traktorn tillfälligt tappar internetanslutningen.
Dan Eriksson har arbetat på Vasen i många år och är den som slår det mesta av gräset.
– Vi kör på ungefär 200 fält runtom i bygden och jag brukar spara en gård per loggfil vilket brukar bli lagom. Jag väljer den agronomiska modulen ”Målstyrd N-gödsling Vall”, ställer in ungefär den mängd kväve som ska spridas ut och startar kalibreringen. Och sedan är det bara att köra, berättar Dan entusiastiskt.
Enkel konvertering
Loggfilen kan inte användas direkt vid flytgödselspridningen utan måste först konverteras till en tilldelningsfil. På Vasen lantbruk använder man MapConverter från Yara
– Den är väldigt enkel och jag kan utan problem konvertera precis innan jag ska börja sprida. säger Karl Eriksson som sköter flytgödselspridningen.
Men man nöjer sig inte med detta på Vasen lantbruk, utan planen för 2024 är att få lite bättre kontroll på hur rötresten fördelas på fälten. Tanken är att låta loggfilerna från Yara N-Sensorn automatiskt gå in i Dataväxt Cropmap för att någon inne på kontoret kan avgöra hur det ska spridas och därifrån exportera ut tilldelningsfilerna till flytgödseltunnan.
Grönmassans digitala väg från Yara N-Sensor till spridning med flytgödseltunnan