Växtnäringsstyrning i vall
Hugo Hjelm mars 2022
N och K till varje delskörd
Tillgången på kalium är avgörande för resultatet och bör vid låga kaliumnivåer (klass II och lägre) i marken tillföras inför varje delskörd. Tabellvärdet för kaliumhalt i flytgödsel är högt men variationen mellan gårdar är stor. Börjar man hamna lågt i gödsling blir halten kalium i grovfodret låg och därefter låg kaliumhalt i flytgödseln och så har vi en ond spiral. Följ upp med mineraldelen av vallfoderanalysen som ett första steg för att få en grov indikation hur du ligger till och analysera helst flytgödseln på kalium och kväveinnehåll. För att utnyttja stallgödselresursen optimalt krävs verkligen att man planerar var den gör mest nytta utifrån markkatrering och vallålder.
Anpassa spridningen av flytgödsel så mycket som möjligt för att hålla nere kväveförlusterna vid och efter spridningen. Spridning vid svalt väder med lite blåst och gärna regn efter spridningen ger lägst förluster. Högst förluster uppstår vid blåsigt väder och höga temperaturer.
Inventera fälten för klöver och lusern och anpassa givan. Ju yngre vallar desto större chans att kunna dra nytta av klöverns kvävefixering. Kvävegiva beroende på klöverandel hittar du här. (Klicka på bilden för att få den större)
Äldre vallar utan klöver och/eller lusern behöver kväve för att ge en relevant skörd både med avseende på kvantitet och kvalitet. Kom ihåg att det i 4 ton ts skörd av vall med 160 g råprotein skördas 102 kg N/ha. Finns det inte klöver som fixerar N går det åt kväve utifrån för att skapa skörd och protein.
Missa inte svavel
Vallens behov av svavel är oberoende av kvävetillförseln och mängden växttillgängligt svavel i stallgödsel är lågt. Svavelinnehållet i YaraBela Axan är anpassat för kvävegivor på 70 till 100 kg N. Vid låga mineralkvävegivor p.g.a. hög andel klöver/lusern i vallen eller hög andel kvävetillförsel från flytgödsel behöver extra svavel tillföras. Använd i dessa fall YaraBela Sulfan eller komplettera Axan med Polysulphate. Om man använder Polysulphate kan hela årets svavelbehov med fördel tillföras på våren, 100 kg/ha ger 20 kg svavel som täcker årsbehovet.
Lägg ut Nollrutor
Markleveransen av kväve varierar mycket mellan fält. Lägg ut Nollrutor vid mineralgödselspridningen, använde en presenning 3*5 meter. Sprid en kaffemugg extra kväve på en lika stor yta intill så får du en Maxruta. Maxrutan ger besked om hur vallen hade utvecklat sig om kväve inte var begränsande. Titta i rutorna i slutet av april och innan skörd för att få en visuell uppfattning om markleveransen.
Om man vill så finns det ännu mer information att få från Nollrutor. Gör en mista när du sprider flytgödseln. Lägg sedan en nollrutepresenning också i mistan. Jämför mistans Nollruta med Nollrutan som fått flytgödsel så har du ett facit på flytgödselns kväveeffekt.
Komplettera N i slutet av april
Fram till fyra veckor innan skörd går det utmärkt att komplettera med mer kväve. Gå ut i fält i slutet av april (eller senare om du skördar en bit in i juni) och gör en bedömning av kompletteringsbehovet. Var det så mycket klöver som du förväntat dig? Vad säger Nollrutorna och Maxrutan när det gäller kväveleverans från marken och stallgödseln? Om det finns behov av mer kväve och väderprognosen ger besked om regn – lägg en kompletteringsgiva.
Variera givan inom fältet
Använd Atfarm eller Yara N-Sensor till att variera huvudgivan eller kompletteringsgivan med kväve. Använd en satellitbild från förra årets förstaskörd om du vill variera huvudgivan till förstaskörden. Varierar du kompletteringsgivan så går det bra att använda en färsk biomassakarta. När du väljer kartbild för tilldelningsfil är det viktigt att fundera på vad variationerna man ser beror på. Välj inte kartbilder där torka påverkat mängden biomassa eller kartbilder i föregående skördar där variationerna beror på ojämn spridning.
