Det svänger i de gröna näringarna

- Plogen har sålts och ersatts med en kultivator. Vi vänder ner hela halmlagret, blandar allt och får en helt annan struktur i jorden, säger spannmåls-, vall- och äppelodlaren Peter Sivander.

Han förklarar att genom att hålla kvar organiskt material i det översta lagret, får jorden mer näring så att den kan utvecklas. När jordstrukturen har högre organiskt innehåll blir det mindre avrinning och bättre dränering. Jorden blir mer svampaktig, håller kvar fukten bättre och är mindre utsatt för torka. Båda dessa faktorer är viktiga, särskilt med tanke på större osäkerhet kring klimat och väder.

- Det har skett en stor utveckling i arbetet med jordhälsa. Vi har haft besök från Uppsala universitet. De undersökte vår jord och hittade 20 ton daggmaskar per hektar på några av våra fält. Det är idealiskt, och ett resultat av att vi slutat plöja. Daggmasken gillar nämligen inte plöjning.

Effektivare verksamhet

En hög täthet av maskar bådar gott för jordhälsan. Masken är en effektiv jordbearbetare som lever av jord- och växtrester och lämnar efter sig gångar med näringsrik avföring. Den tar med sig organiskt material från ytan ner i jorden och skapar bra miljöer för plantornas rötter. Att maskarna gör jobbet innebär dessutom en tidsbesparing för Peter:

- Förr skulle man ut och harva 3-4 gånger på våren. Det gick knappt att få ner plogen. När vi väl var klara hade jorden torkat där vi började, och vi fick hoppa på jordklumparna för att krossa dem, minns Peter.

Rötter har en otrolig kraft

När Sivander tog över driften av gården började han med höstsådda sorter för att ha rötter i jorden under vintern och minska jordpackningen på våren. Rötter tillför jorden levande organiskt material under vintern. 

- Rötter har en otrolig kraft. I somras hittade vi rötter från höstvete en och en halv meter ner i jorden, berättar Sivander.

Efter skörden blir rötterna föda för organismer i jorden, vilket också stärker jordhälsan.

- Förr hade vi mycket vårsådd eftersom höstsorterna inte klarade vintern så bra. Men tack vare växtförädling behöver vi inte längre oroa oss för höstsorterna, de klarar sig bättre under vintern nu, säger Sivander.

Lättare att få jobbet gjort

Metoder för bättre jordhälsa gör arbetet enklare och mer effektivt, vilket är avgörande för att kunna sköta ett stort område med få anställda. Under de mest hektiska perioderna, vår och höst, är tiden avgörande. Naturen och vädret väntar inte, jobbet måste göras när tiden är rätt.

– I år hade vi 4 hektar med vårsådda grödor. Det är ett fönster på max en månad från tröskning till höstsådd. När vi skördar tidigt höstvete för att så höstraps så har vi bara några dagar på oss. Då kör vi med kultivatorn tätt efter tröskan.

När Peter tog över gården efter sin far Ulf ökade han arealen av höstsäd och införde nya metoder och ny teknik.

– Min far var kanske skeptisk i början, men stöttade oss till slut. Idag har vi bättre maskiner, bättre kunskap och bättre sorter för att förbereda marken på hösten än vad han hade.

Gården har vuxit. När Peter tog över hade Säby gård 100 hektar spannmål och 5 hektar äpplen. Idag har gården 50 hektar vall, 12 hektar äpplen och 440 hektar vete och oljeväxter. Dessutom har de en torksilo för vete.

Jag är stolt över gården och det jag har åstadkommit, säger Sivander.

Han ser goda utsikter för jordbruket i en utmanade tid:

– Livsmedelssituationen i världen är allvarlig. Vi bor i ett område där det är bra att odla spannmål. Ska man inte odla här, var ska man då göra det? Att producera mat är något att vara stolt över. Genom tiderna har vi inte fått så mycket beröm för vårt arbete. Vi har haft konkurrens från import, men det är en trend som har vänt. Nu vill vi öka vår grad av självförsörjning. Marknaden vill ha hälsa och hållbarhet, och unga människor bryr sig om vad de stoppar i munnen.

– Det svänger i de gröna näringarna. Jag är optimistisk inför framtiden, säger Sivander.