Kväve till vall

De faktorer som har störst betydelse för skördenivå och grovfoderkvalitet är kvävegödslingsstrategi, art- och sortval samt skördetidpunkt.

Gräsvallar

I rena gräsvallar kan man genom fördelning av relativt höga kvävegivor uppnå hög skörd och relativt jämn kvalitet mellan delskördarna. Kvävegivans storlek i rena gräsvallar är inte bara direkt avgörande för skördens storlek utan också för råproteinhalten.

Blandvallar

I blandvallar är kvävegödslingen ett viktigt instrument för att balansera klöverandelen. För låg kvävetillförsel kan medföra en oönskat stor andel klöver, förutsatt att det finns gott om klöverplantor i vallen. Detta resulterar i en lägre skörd, men även i svårhanterlig kvalitet med hög råproteinhalt och lågt fiberinnehåll samt högre risk för ensileringsproblem. Speciellt i återväxten kan innehållet av klöver bli alltför högt, vilket ger kvalitetsskillnader mellan de olika delskördarna. En för hög kvävegiva däremot gynnar gräset kraftigt och minskar andelen klöver i vallen.  En balanserad och väl avvägd kvävegiva i blandvallen ger en jämn klöverandel över alla delskördarna och dessutom bättre förutsättningar för en bra vall efter vallår två då rödklövern oftast börjat vintra ut.

Ett bra riktmärke är ett klöverinnehåll på 20-30 % under vallår ett och två. Detta ger vid rätt skördetidpunkt ett grovfoder som fungerar i de flesta foderstater.

I tabell 1 finns riktvärden för kvävegödsling till vall. Notera att givorna är riktvärden som ska justeras efter skördepotential, vallsammansättning, skördesystem och det enskilda årets förutsättningar.

Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling, kg N/ha (Klicka på tabellen för större bild)

Notera att givorna är riktvärden och bör justeras efter vallsammansättning, skördesystem och det enskilda årets förutsättningar.