Kisel

Grundämnet kisel räknas normalt inte som ett av de livsviktiga växtnäringsämnena. Växterna kan växa och trivas utan kisel. Kisel räknas enligt EU till gruppen oorganiska biostimulanter (EU:s regelverk 2019/1009). Trots att kisel inte är ett livsviktigt näringsämne har otaliga försök visat att kisel på många sätt stärker växterna. Växtceller/växtstruktur stärks, då kisel skyddar mot all slags stress, även abiotisk stress, samtidigt som fotosyntesen ökar.

Kisels funktion i växterna

Trots det faktum att kisel inte hör till de 12 livsviktiga växtnäringsämnena, kan kisel spela en viktig roll för många växtarter. Kisel är ett grundämne som förkortas Si. Kisel har atomnummer 14, molvikten är 28 mg och kisel är efter syre det näst mest förekommande grundämnet i jordskorpan.

Kisel har följande effekt på växter:

När kisel tas upp av växterna, lagras det i ett tunt lager av kiselcellulosa i epidermis (växternas överhud). Se figur 2. Detta extra lager av kisel gör cellväggarna starkare. Det extra lagret skyddar samtidigt mot onödig och okontrollerad vattenförlust. Detta förstärks dessutom av ett ökat kaliumupptag, som bl. a. kontrollerar öppning och stängning av spaltöppningarna.
Upptag av kisel ökar fotosyntesen. Detta sker dels genom högre produktion av grönkorn i bladen och ökad produktion av enzymet ribulose-2P-carboxylase, som reglerar CO₂-upptagningen. Se figur 3.
Ökad rotvikt
Ökar produktion och kvalitet hos en lång rad kulturer
Hämmar oönskad upptagning av natrium
Ökar hållbarheten hos frukt och grönt. Se figur 4.

Figur 2 Kisel — Figur 2. Kisel lagras som ett tunt lager på växternas överhud

Figur 3 kisel — Figur. 3 Kisel ökar fotosyntesen genom ökad CO₂-upptagning

Figur 4 kisel — Figur 4. Kisel ökar hållbarheten hos frukt och grönt. Här ett försök med paprika, där viktförlusten är reducerad väsentligt tack vare tillförsel av kisel.

Upptagning av kisel

Hur växterna tar upp kisel är fortfarande inte helt klarlagt och detta varierar från växtart till växtart.

Upptagningen sker såväl passivt som aktivt. Passivt genom avdunstning och vattenupptag och aktivt genom energikrävande processer i rotmembranen. Kisel tas upp antingen som orthokiselsyra, H₄SiO₄ (OSA) eller kiselsyra. Kisel är upptagbart mellan pH 2 och 10.

Efter upptagning transporteras kisel (OSA) via kärlsträngarna (xylem) till blad, frugter m. m.

När kisel en gång har avsatts i t. ex. bladen är det inte längre mobilt. Mängden av kisel som tas upp, varierar mycket från växtart till växtart och hur man doserar kisel. Som bekant är gurka en av de växtarter som snabbt och lätt tar upp kisel. Se figur 5.

Figur 5 kisel — Figur 5. Kiselupptagning i gurka. Av figuren framgår det, att gurkplantor tar upp mer kisel än förväntat vid tillförsel av Kisel.

Tillförsel av kisel vid gödselvattning

Optimal nivå av kisel i gödselvattnet är för de flesta kulturer 15-25 mg/liter. Borrat vatten kan innehålla upp till cirka 10 ml kisel/liter, medan råvattenslag som ytvatten, regnvatten och osmosvatten inte innehåller kisel. Använder man någon av de 3 sistnämnda råvattenslagen, kan det vara en riktigt god idé att tillsätta kisel.

Kisel har genom många år tillsatts gödselvattnet som metasilikater. Metasilikater har ett mycket högt pH och är svåra att blanda med andra gödselmedel. Metasilikater ska därför doseras in i utgående gödselvattnet efter gödselblandaren. Produkten har ett pH på cirka 14, vilket kan göra det svårt att få till en korrekt pH-styrning.

Yara har genom många år marknadsfört metasilikat som YaraTera Substrafeed Sikal innehållande 9.1 % kisel. Produkten har först och främst varit använd i växthusodlingar i Holland.

Yara har de senaste åren i samarbete med Nouryon utvecklat ett helt ny oorganisk biostimulant, YaraTera VYTEL-Si. Produkten har de senaste åren varit testad och använd i Holland med särskilt goda resutat. Produkten innehåll 15 % kisel, har ett pH på bara 10 och kan doseras i stamlösningskärl med andra gödselmedel, dock inte Kalksalpeter - kalciumnitrat (YaraTera Calcinit). Se figur 6.

Figur 6 kisel — Figur 6: YaraVita VYTEL Si, kan lätt och enkelt blandas i kärl B men får aldrig blandas med YaraTera Calcinit.

YaraTera Vytel-Si är ett kolloidt kisel, som består av mycket små partiklar av amorf (slumpmässig struktur) kiseloxid (SiO₂) upplöst i vatten. Partiklar är nanopartiklar med en storlek på bara 5nm (5 x 10^-6 mm=0,000005 mm). Se figur 7.

Figur 7 kisel — Figur 7: YaraTera Vytel Si tas lätt upp och av många växtarter.

Produktens fysiska egenskaper gör, att den kan tas upp av långt fler kulturer än vad de gamla kiselprodukterna kunde. Yara planerar att marknadsföra YaraTera VYTEL-Si i Skandinavien från säsongen 2025.

Kisel kan även tilföras som bladgödning. Yara rekommenderar här en väl anpassad bladgödning/biostimulant som YaraAmplix Actisil. Produkten innehåller ett kiselkomplex som långsamt nedbryts och tas upp av växterna som orthokiselsyra (OSA)

Kontakta gärna Yara för ytterligare råd och vägledning om användningen av kiselprodukter.