Växtnäringsbrist

Näringsbrist uppstår redan när växter saknar endast ett av 11 livsviktiga näringsämnen. Väldigt få odlingar klarar sig genom en hel växtsäsong utan näringsbrister. Brist på endast ett näringsämne kan medföra skördeförlust och/eller försämrad kvalitet oavsett vad vi odlar – prydnadsväxter, frukt, bär eller grönsaker. För att förstå varför näringsbrist uppstår, är det viktigt att känna till flera av växtnäringens grunder.

Direkt näringsbrist

Direkt näringsbrist uppstår alltså om ett av de 11 livsviktiga näringsämnena saknas i  rotzonen.
De nödvändiga växtnäringsämnena är:

  • Makronäringsämnen:
    • Kväve, N
    • Fosfor, P
    • Kalium, K
    • Magnesium, Mg
    • Svavel, S
  • Mikronäringsämnen:
    • Järn, Fe
    • Mangan, Mn
    • Zink, Zn
    • Koppar, Cu
    • Bor, B
    • Molybden, Mo

Direkt näringsbrist kan uppstå, om ett av dessa ämnen helt eller delvis saknas i rotzonen. Detta förekommer dock ytterst sällan i moderna gartnerier. I högst 10 % av fallen där det är konstaterat näringsbrist i växter, visar jord- eller vattenanalyser att det är näringsbrist i rotzonen.
Är det konstaterat direkt näringsbrist, alltså att ett eller flera näringsämnen helt eller delvis saknas i rotzonen, gäller det att snabbast möjligt ändra i gödselprogrammet, så att de saknade ämnena ökas på. Använd eventuellt bladgödsling som ett komplement för att  få en så snabb förbättring som möjligt.

Indirekt näringsbrist

Indirekt näringsbrist förekommer oftast även om det finns tillräckligt av näringsämnen i rotzonen. Växternas rötter är mycket känsliga, inte minst rotspetsarna och de fina nya rothåren, i vilka långt de flest näringsämnena tas upp. Skadas rotspetsarna och rothåren minskar växternas möjligheter att ta upp näringen. 90 % av de näringsbristsymptom som vi ser i odlingarna idag, orsakas inte av dåliga gödslingsrecept/planer utan av att växternas rötter helt enkelt är påverkade eller skadade. Näringsämnen, som bara kan tas upp i de fina rotspetsarna, påverkas naturligtvis mest av detta. Det gäller först och främst kalcium, magnesium, fosfor, järn och de övriga mikronäringsämnena. Figur 1

Figor 1.jpg
Figur 1: Många näringsämnen tas upp i den yttersta rotspetsen. En fortsatt tillväxt av rötterna är därför A och O.

 

 

 

 

 

 

Vilka parametrar kan påverka indirekt näringsbrist?

  1. pH i rotzonen har en helt avgörande betydelse för näringsupptaget.
    1. Är pH för högt hämmas upptaget av t. ex. järn, mangan, fosfor m.fl. Näringsbrist av dessa ämnen på grund av för högt pH är mycket vanligt. Se figur 2
      Figur 2.jpg
      Figur 2. Figuren illustrerar att monofosfat endast kan tas upp i ett mycket snävt pH-intervall.


    2. Är pH för lågt ”fräts” rothåren och till slut kan rötterna dö som en följd av ett lågt pH. Ett för lågt pH kommer alltid att leda till en generell näringsbrist.
  2. Korrekt temperatur i rotzonen har stor inverkan på näringsupptaget.
    1. är rottemperaturen för låg ses ofta tecken på brist av mikronäringsämnena fosfor, kalcium och magnesium.
    2. är temperaturen för hög hämmas roten generellt och rötterna får svårt att ta upp de flesta näringsämnena. Stiger temperaturen över 40 grader ”kokar” rötterna!
  3. Bevattningen har en väldigt stor betydelse för näringsupptaget.
    1. övervattning leder till syrebrist i rotzonen. Alla näringsämnen som inte tas upp passivt som t.ex. kalium kommer att bli svårare att tas upp. Kalcium- och magnesiumbrist är ofta en konsekvens av överdriven vattning.
    2. torka eller för lite vatten kan stressa rötterna till en sådan grad att upptagningen av många näringsämnen hämmas. Rötterna skadas vid uttorkning och det kan ta lång tid för rötterna att återbildas. Kom ihåg att det är mycket lätt att övervattna efter uttorkning, då rötternas förmåga att ta upp vatten kommer att vara begränsad under lång tid.
  4. Rotsjukdomar skadar rötter och kommer alltid indirekt att hämma rötternas möjligheter att ta upp näringsämnen.
  5. Bekämpningsmedel i rotzonen kan hämma eller skada rötterna. Många systemiska bekämpningsmedel har en negativ inverkan på rötter och bör bara användas under en morgon med bra väder, så att de så fort som möjligt tas upp av växterna och därmed försvinner från rotzonen. Väteperoxid används ofta för att oxidera eventuella rotsjukdomar, men kom ihåg att om man överdoserar är det inte bara smittoämnana som förbränns utan även de  fina rothåren! Sker detta hämmas naturligtvis näringsupptaget!

Vilka gödselmedel kan motverka akut näringsbrist?

Till en början ska man försöka optimera alla odlingsparametrar, men då god odlarpraxis ibland kan fallera även för den bäste odlaren, finns det flera gödselmedel/rotstimulanter som  kan rekommenderas som en slags billig försäkring mot näringsbrist. Exempel på sådana är:

  • Extra järn chelaterat med extra starkt EDDHA-chelat. Yara rekommenderar YaraTera Rexolin Q48. Oavsett pH och andra stressande faktorer i rotzonen är järnupptaget säkrat och kostsam järnbrist förhindrad.
  • Fosfor tillförd som polyfosfat. Polyfosfat är fosfor i långa kedjor. Fosfor i denna form säkerställer fosforupptaget oberoende av pH i rotzonen. Samtidigt med ökat fosforupptag säkrar man ett bättre kalcium- och magnesiumupptag. Växterna blir starkare och inte minst rötterna blir mer vitala. Konsekvensen blir att växternas står emot alla typer av stressfaktorer.
    Yara rekommenderar YaraTera Super FK 30.