-
Mer information
-
I Skåne är höstgrödornas utveckling dock fortfarande ganska tidig tidig. De flesta höstvetefält är en bra bit in i stråskjutning. I norra Götaland och Svealand är utvecklingen mer som ett genomsnittligt eller t o m något sent år. Värmen som spås komma nästa vecka kommer säkert att sätta bra fart på utvecklingen och vi bör kunna förvänta oss stråskjutning inom 1-2 veckor beroende på sort även norr om Skåne.
Förhoppningsvis har huvudgivan med kväve kommit ut på allt höstvete nu. För de som inte hade möjlighet att komma ut med en tidig giva kan vi hoppas på några millimeter nederbörd innan värmen kommer så grödan får tag på kväve inför stråskjutningen.
Tillsammans med Greppa Näringen har vi denna vecka mätt ett stort antal fält med Nollrutor i höstvete i Syd- och Västsverige
Ännu så länge är markens kväveleverans låg. Det är ännu för tidigt att uttala sig om årets slutgiltiga gödslingsbehov men så här långt ser det ut som om gödslingsbehovet i många fall blir större än tabellernas standardrekommendation. Läs mer nedan för läget i olika delar av landet.
De mätta fälten är i huvudsak i en-nods-stadium DC 31, vilket fortfarande är ganska tidigt, även om det finns fält som fortfarande inte kommit in i stråskjutning. Detta är fortsatt tidigt jämfört med andra år.
Kylan har medfört att förändring av upptaget kväve har varit minimal både i Nollruta och gödslat bestånd.
I allmänhet har vi fortfarande ganska låg markleverans i förhållande till normalt för förfrukten även om undantag finns.
Sorten är Etana. Här är vetet fortsatt bara i bestockningsstadium, DC 23. Upptaget av kväve har därför inte kommit igång på allvar. Än så länge är upptaget i Nollrutan lågt, mindre än 20 kg. I gödslade led har kväveupptaget fortfarande bara ökat med några kg oberoende av om det varit en stor eller liten kvävegiva.
Sorten är Kask och veckans mätning visar att den fortfarande är i stadium 31, en-nodstadium. På grund av kylan har kväveupptaget varit mycket litet senaste veckan. Den låga kvävegivan, 30 kg N, 20 mars, har begränsat tillväxten medan 60 kg ser ut att ha varit tillräckligt så här långt då 100 kg tidigt N inte visar något ytterligare kväveupptag. Bra bestånd från hösten. Markens leverans av kväve ca 20 kg N kg/ha, i ovanjordisk biomassa är än så länge i underkant av normalvärdet för Nollrutor med stråsäd som förfrukt.
I andra diagrammet kan du följa olika led över tid. Där ser du att det nu går att se en viss effekt på grödan av gödslingen den 10 april då ledet som fick 150 kg N 10/4 men ingen tidig giva ligger några kg över ogödslat. På bilden ser du också att den vänstra av de gulare rutorna vilken bara fått kväve 10/4 trots allt är något grönare än Nollrutan i mitten.
Denna vecka har ett 20-tal Nollrutor mätts i höstvetefält i Västra Götaland. I allmänhet är de fortfarande i bestockningsstadium utom några fält med tidig sort, Ahoi, som redan börjat stråskjuta, DC 30.
Upptaget av kväve i Nollrutan är generellt lågt. Tidigt i utvecklingen speglar det mera grödans utveckling från hösten och brukar vara högre i tidigt sådda fält. Då Nollrutorna trots allt framträder tydligt där vi lagt en tidig giva kommer gissningsvis markleveransen av kväve att förbli ganska låg men det får kommande veckor utvisa.
I östra Götaland och Svealand har vi inte startat några mätningar ännu då grödan inte hunnit växa tillräckligt för att visa några större skillnader mellan gödslat och ogödslat. Vi börjar dock se Nollrutor som tydligt ljusare i fält där en tidig giva lagts. Än så länge är vetet i bestockningsstadium.