-
Mer information
-
I Västsverige var utvecklingsstadiet oftast 31-32 medan i Öst och Mälardalen var utvecklingen senare med, tidig stråskjutning, DC 30-31 och några fält t o m fortfarande i bestockning. Med tanke på rådande torra väderlek kan det även här vara bra att skaffa sig en strategi för hur jag bestämmer kompletteringsbehov med kväve och när det är dags att köra.
Tillsammans med Greppa Näringen har vi denna vecka mätt ett stort antal fält med Nollrutor i höstvete i Syd- och Mellansverige.
Kväveleveransen från marken har ökat tydligt i de flesta områden men är fortsatt tämligen låg även om det som vanligt finns en variation. I Skåne, Kalmartrakten och Väst kan vi nu ge rekommendationer för kompletteringsbehov i de flesta fälten medan det ännu är för tidigt i Östergötland och i Mälardalen. Läs mer nedan för läget i olika delar av landet.
Har du en Nollruta kan du mäta med ”Nollruta i mobilen” dvs med N-Tester och mobiltelefon från 2-nodsstadium till flaggbladsstadium, DC 32-37.
Där vi fått god effekt av gödslingar fram till nu kan vi också räkna med att N-Testern är ett bra redskap för direkt rekommendation i gödslat fält i år. Mätning kan göras från DC 37 och framåt.
N-Testern kan beställas i Atfarm, kostar fortsatt 0 kr för 12 månaders hyra och tar bara några dagar att få hem. Det är alltså inte för sent att beställa.
Utöver den variation det finns mellan fält finns det ofta en stor inomfältsvariation. Genom att titta på satellitbilder i Atfarm kan denna variation synliggöras. Det går också att skapa tilldelningsfiler för att variera sin kompletteringsgiva enligt fältets variation.
Abonnemanget kostar för närvarande 0 kr/år.
Råd om hur mycket extra som kan behöva gödslas kan du lämpligen få genom att använda N-Testern och mäta separat på sämre och bättre områden.
Utvecklingsstadium på höstvetet i Skåne ligger mellan DC31-37, tidigast i västra Skåne och lite senare i öst.
Kväveupptaget har ökat i gödslat fält samt något i Nollrutorna sen förra veckan men inte lika tydligt som föregående vecka. Fortsatt ser det ut som markleveransen generellt kommer att vara låg, framför allt efter förfrukter med förväntad kväveefterverkan som till exempel höstraps och åkerböna.
Från utvecklingsstadium 32 kan vi nu ge råd om totalt kvävebehov utifrån markleveransen. Kvävebehovet ser i medeltal ut att bli större än standardrekommendation men variationen är stor och ligger i Skåne på mellan 150-250 kg N/ha för 10 ton kvarnvete beroende på markleverans. Det är därför viktigt att mäta sina egna fält.
Ett stort tilläggsbehov kan fördelaktigt delas upp i flera givor. Rekommendation är att köra kompletteringsgiva med Kalksalpeter för snabbare och säkrare effekt.
Höstvetet, sort Etana, i kväveförsöket i Simrishamn har nu uppkommit i DC32. Nollrutan har ett kväveupptag på 18 kg N/ha och ligger därmed i princip på samma nivå som föregående veckor. Gödslade led har ännu inte fått ett så stort totalt kväveupptag eftersom utvecklingen inte har kommit så långt. Markleveransen är låg på platsen i jämförelse med normal nivån för fält med stråsäd som förfrukt.
I första diagrammet synliggörs att de lägre gödslingarna börjar tappa i kvävenivå jämfört med de högre gödslingarna. Det kan nu börja tänkas på komplettering. En rekommendation för total kvävegiva för kvarnvete på platsen är just nu, för 10 ton med 12 % protein, på ca 252 kg/ha.
Från det andra diagrammet går det att utläsa att ledet med enbart huvudgiva på 150 kg N/ha den 9 april nu snart är uppe i liknande kväveupptag som kvävestrategier med tidig giva. Ett resultat som visar på att huvudgivan har gett tydlig effekt. Lägre totala givor börjar tydligt tappa i tillväxt. Det skiljer ca 60 kg N i ovanjordisk biomassa mellan ogödslat och högre gödslingar. Det kan tyckas lite men i dessa tidiga stadier räknar vi med att det byggs in ungefär lika mycket i rötter så ca 120 kg av gödslingen borde vara förbrukat redan.
Höstveteplantorna, sort Bright, i kväveförsöket, är nu i flaggbladsstadium DC37. Upptaget kväve har ökat i fält med ungefär 20 kg N/ha medan upptaget kväve i nollruta i princip är densamma som förra veckan och ligger på 30 kg N/ha. Ett normalt värde för nollruta med stråsäd som förfrukt. Rekommendation för kvarnvete, total kvävegiva, är just nu för 10 ton med 12 % protein på ca 220 kg/ha.
Det första diagrammet visar sämre tillväxt för kvävenivåer under totalt 200 kg N/ha. Ett resultat som pekar på att det är dags att komplettera innan nästa regn.
I det andra diagrammet som visar de olika kvävestrategierna över tid ses den utplanade markleveransen samt en fortsatt uppgång i kväveupptag för ledet som fick 150 kg N/ha som huvudgiva och inget där innan. Ledet är nu snart uppe i liknande nivåer som kvävestrategier med både en tidig giva och en huvudgiva vilket visar att det är god effekt av gödslingen 10 april trots ganska torra förhållanden efteråt.
I Östergötland hittar vi några fält fortsatt i bestockningsfas medan de flesta är i stråskjutning till stadium 30-31. I Kalmartrakten har vetet kommit längre och ligger där mellan 31-32 samt att flaggbladet har tittat fram på något fält. I övriga län är höstvetet i tidig stråskjutning, DC30-31. Kväveupptaget har ökat tydligt sen föregående vecka. Kvävemängden i nollruta är fortsatt låg på de flesta platser men det är än så länge för tidigt att uttala sig om markleveransen på platser med tidig stråskjutning.
I Kalmartrakten kan det nu på en del fält beräknas fram en kväverekommendation och verktyg som "Nollruta i mobilen" (DC32-37) samt mätning med N-Tester i gödslat fält (från DC 37) kan vara till hjälp. Kompletterinsggiva ges i första hand som Kalksalpeter för säkrare effekt. I resterande län med bestockning och tidig stråskjutning är det än så länge för tidigt att uttala sig om totalt kvävebehov.
Sort i kväveförsöket är Kask. Utvecklingsstadium ligger nu på DC32. Kväveupptaget i gödslade led har ökat medan kvävemängden i nollrutan fortsatt är mycket låg med 9 kg N/ha för ovanjordisk biomassa. Markleveransen är mycket lägre än normal speciellt med en förfrukt som ärtor där efterverkande kväveeffekt förväntas vara högre.
En indikation som båda diagrammen visar är att huvudgivan, 17 april, än så länge givit svag effekt. I första diagrammet ser vi ett högre kväveupptag på ledet gödslat med 100+100 kg N/ha jämfört med till exempel ledet gödslat med 60+190 kg N/ha och i det andra diagrammet ligger ledet med enbart en huvudgiva på 150 kg N/ha i anslutning till nollrutan.
En tidig giva har därmed varit fördelaktig medan de led med senare givor har ett lägre kväveupptag. I detta fall skulle en liten bevattning vara befogad för att få full effekt av andra gödslingen. Eftersom markleveransen är mycket låg skulle det också vara befogat att komplettera med en mindre mängd Kalksalpeter för att ge möjlighet till god tillväxt. Utan bevattning krävs definitivt en god prognos om regn innan ev ytterligare gödsling.
Kväveförsöket har ett bra bestånd och det syns en bra gödslingseffekt på både den tidiga givan och huvudgivan. Höstvete, sort Informer, har nu uppkommit i stadium 31. Fortsatt ses ett ganska lågt totalt kväveupptag men det har skett en ökning mellan 10-20 kg N/ha beroende på fält sedan föregående vecka. Rekommendation för totalt kvävebehov är för tidigt att ge.
Utvecklingsstadium på höstvete, sort Etana, är i DC31. Både den tidiga givan och huvudgivan har gett effekt. Kväveupptaget har ökat något sen föregående vecka men är fortsatt måttlig eftersom utvecklingsstadiet är lågt. Det syns ännu inga stora skillnader mellan de olika gödslade leden. Än så länge är det en mycket låg markleverans på platsen.
Höstvetet i Väst ligger mellan utvecklingsstadium 31-32, med majoriteten av mätta fält i stadium 32. Kväveupptaget har ökat tydligt i gödslat fält och något i nollruta. På många av platserna är markleveransen låg, men där finns såklart en variation mellan fält. I med att de flesta fälten nått stadium 32, kan rekommendation för totalt kvävebehov nu beräknas. I Väst ligger gödslingsbehovet för 10 ton kvarnvete mellan 175-270 kg N/ha beroende på markleverans. På de fält som uppkommit i DC32 går det nu att mäta kväveupptag på sina egna nollrutor med hjälp av ”Nollrutan i mobilen”.
På fält med stort kompletteringsbehov kan det vara dags att få ut en kompletteringsgiva innan nästa regn eftersom värmen nu kommer att skynda på utvecklingen. Använd helst Kalksalpeter för säker effekt.
Höstvetesort för Lidköpings kväveförsök är Etana och för Grästorp är sorten Informer. Kväveupptaget i gödslade led på båda platserna har ökat snabbt, ca 25 kg N ovan jord. Inkl. rötter gör det att antagligen ca 6-8 kg N/dag förbrukas av grödan. Nollrutans upptag ligger på liknande nivå som föregående vecka. Markleveransen kan sägas vara relativt normal i båda försöken, Lidköping på 30 kg N/ha i ovanjordisk biomassa medan Grästorp ligger något lägre på 23 kg N/ha. Utvecklingen är i DC32 i kväveförsöken och därmed är det snart dags för komplettering. En rekommendation på kvävegiva för kvarnvete med 12 % protein för 10 ton ligger på ca 214 kg/ha i Lidköpings kväveförsök och ca 238 kg/ha i Grästorp.
I båda diagrammen ses att de led med lägre gödslingar börjar tappa i kväveupptag. Ett resultat som pekar på att det är dags för komplettering innan nästa regn.
I det andra diagrammet ser man att den sena huvudgivan den 1 maj nu gett effekt efter det regn som kom. Effekt av en sen huvudgiva kan dock variera i området eftersom det lokalt skiljer sig med hur mycket regn som kom. Ledet med huvudgiva på 150 kg N/ha och ingen tidig giva har nu fått ett ökat kväveupptag men ligger fortsatt klart efter gödslade led med tidig giva. Sannolikt har det varit positivt med en del kväve tidigt.
De mätta fälten i MITT området är i tidig stråskjutning, DC30-31. Kväveupptaget har börjat komma igång på allvar i fält där utvecklingen kommit längre och ett viss ökning av kväveupptag i nollrutan har skett. Det är för tidigt att uttala sig något om markleveransen men den ser fortsatt låg ut, med även här med en del undantag. Det är även för tidigt att komma med några rekommendationer för det totala kvävebehovet.
Mäts inte denna veckan. Är fortsatt i bestockningsfas