Gödslingsråd för höstvete

Markens kvävelevererande förmåga, skördenivå, förfrukt, kväveform och eventuell proteinbetalning påverkar behovet av kvävegödsling. Det enskilda året styr grödans behov mer av tillväxtbetingelser än av spannmåls- och gödselpriser. Spridningen i gödslingsoptimum mellan år och platser är stor.

Kvävegödsling

Markens egen förmåga att leverera kväve varierar mellan olika fält. Ett sätt att få grepp om huruvida man gödslat med rätt kvävemängd eller inte, är att se på tidigare års proteinhalter. I försöken som ligger till grund för våra gödslingsråd, har proteinhalten vid ekonomiskt optimum legat på (% av ts):

  • Cirka 11-11,5 % i höstvete till foder (vissa sortskillnader förekommer, till exempel gäller 9,5 % i sorten Mariboss).
  • Ca 12 % i rågvete
  • Cirka 11,5-12,5 % i vete med proteinbetalning beroende på köparens villkor.

Riktvärden för totala kvävegivan i höstvete med stråsäd som förfrukt, kg N/ha
OBS! Justera riktvärdet efter markens egen mineralisering. (Klicka på tabellen för större bild)

Tabell över kväverekommendationer

* = Används Kalksalpeter kan givan sänks med 10%

Räkna på P & K behovet till dina grödor

 Diagram över upptag

Figur 1. Höstsädens upptag av N, P och K

Vilket datum ett utvecklingsstadium inträffar varierar mellan åren men principen är den samma.

Tabell-från-gödslingsråd.jpg

Figur 2. Exempel på gödslingsstrategier med NPK som grundgiva. I alternativ 1 passar oftast NPK-produkten även till vårsädens huvudgiva. I alternativ 2 rekommenderas enbart kväve, observera att denna strategi innebär en minskning av jordens P och K innehåll. I alternativ 3 används YaraMila Höst på hösten för att säkerställa tillräcklig mängd lättillgänglig P och K under hösten. 

Calle mäter en nollruta med mobilen

Mät dina egna Nollrutor. Kombinationen marktäckning och N-Testervärdet från Nollrutan ger dig en god bild av kväveupptaget.

Nollruta i mobilen